🚢 Ammoniak – framtidens gröna bränsle för sjöfarten? Sjöfarten står för en betydande del av världens utsläpp, och jakten på hållbara bränslen intensifieras. Ett alternativ som nu hamnar allt mer i fokus är ammoniak – en energibärare som kan driva fartyg helt utan koldioxidutsläpp vid förbränning. En färsk rapport från DNV visar att ammoniak som fartygsbränsle gör framsteg i både teknik och infrastruktur. Flera pilotprojekt är igång i Norden och globalt, och intresset från varvsindustrin växer. ✅ Fördelar Ingen direkt CO₂-utsläpp vid användning. Kan produceras med förnybar energi (s.k. grön ammoniak). Hög energitäthet, vilket gör det intressant för längre sjötransporter.

 Skärgården säger nej till dumpning En kraftfull båt demonstration planeras till lördag 13 september klockan 13.00 i Kanholmsfjärden, där boende, båtägare och fritidsbåtsfolk samlas i sina båtar för att markera mot Stockholm stads planer på att dumpa 200 000 kubikmeter förorenade muddermassor från Norra Djurgårdsstaden. Massorna innehåller bland annat bly, kvicksilver, arsenik och kadmium – gifter som ligger i tydlig konflikt med skärgårdens långsiktiga ekologi  . Så kan du delta: Ta din båt till området i Kanholmsfjärden där dumpningen planeras. Delta i demonstrationen kl. 13.00 den 13 september. Visa tydligt ditt stöd för skärgårdsekomiljön och hållbar politik. Demonstrationen följs av

GPS-ledd RIB-räddning – tjuvarna stoppades mitt i Oslofjorden Mitt i natten stals en värdefull RIB-båt, värderad till 450 000 kr, från Stavern i Larvik. Tack vare GPS-spårning kunde ägaren snabbt lokalisera båten och involvera polisen. GPS-signalen visade färd längs E18 vid Barkåker, vidare till en brygga i Horten, och sedan mitt i Oslofjorden – med båten placerad på Bastøfergen på väg mot Moss. Polisen grep tre misstänkta när fergen anlände till Moss; en av dem misstänks även för rattfylleri. Den drabbade ägaren fick tillbaka sin båt, utan vidare publicitet. Bilden är framtagen av AI Källa : VG – “Stjålet båt

Kustbevakningen i centrum under maritim storövning När Donsö Shipping Meet gick av stapeln i Göteborgs skärgård den 8 september blev det inte bara en mötesplats för näringsliv och sjöfartsaktörer. Det blev också arenan för den största maritima totalförsvarsövningen i modern tid – och Kustbevakningen stod i centrum. Syftet med övningen var att pröva hur samhällsviktiga transporter och sjöfarten klarar sig under svåra förhållanden. Kustbevakningen bidrog med både fartyg, personal och sin unika kompetens i att hantera sjösäkerhet, miljöskydd och gränsövervakning. Under övningen samverkade Kustbevakningen med Försvarsmakten, Polisen och andra civila myndigheter. Scenarierna var realistiska: sabotage mot hamnanläggningar, störningar i bränsleleveranser

🚢 Norges skeppstunnel hotad – men planerad byggstart 2026 Norge har länge planerat världens första skeppstunnel vid Stadlandet, där hårda vindar och starka strömmar gör farvattnen svåra att passera. Stad Ship Tunnel har beskrivits som ett banbrytande projekt som ska förbinda Kjødepollen i Moldefjorden med Vanylvsfjorden, och på så vis skapa en säkrare rutt för både frakt- och passagerarfartyg. Men projektet står nu inför osäker framtid. Enligt en färsk artikel i VG (7 september 2025) hotas tunneln av nedläggning på grund av kraftiga kostnadsökningar. Fiskeriminister Marianne Sivertsen Næss har avböjt att garantera fortsatt stöd, och slutgiltigt besked väntas först i

🚨 Stöldvåg av båtmotorer i Västerås och Enköping Båtägare i Västerås och Enköping varnas för en ny våg av stölder. Minst 20 stölder av växelhus/drev har anmälts i Västerås den senaste tiden, och flera anmälningar har inkommit från Enköping. Polisen bedömer att internationella, organiserade ligor kan ligga bakom och att risken för fler stölder är stor. Varför händer det nu? När båtsäsongen går mot sitt slut står många båtar mer obevakade – i hamnar, vid fritidshus eller på uppställningsplatser. Tjuvarna tar sig ofta via vattnet, och båtar kan hittas drivande efter att delar stulits. Så skyddar du din båt (polisens

🚢 Scrubbervatten förbjuds i svenska vatten Från och med den 1 juli 2025 blev det förbjudet att släppa ut så kallat scrubbervatten i svenska territorialvatten. Beslutet markerar en viktig milstolpe för miljöarbetet i Östersjön och andra svenska havsområden. Vad är scrubbervatten? Scrubbers används på fartyg för att rena avgaser från svavel och andra skadliga ämnen. Men restvattnet som uppstår innehåller tungmetaller, oljerester och andra kemikalier. När detta släppts ut i havet har det bidragit till föroreningar som hotar både marina ekosystem och vattenkvaliteten. Varför förbjuds det nu? Transportstyrelsen har bedömt att miljöriskerna överstiger nyttan med tekniken. Med förbudet stärks skyddet

Ett ovanligt larm nådde Kustbevakningen tidigare i veckan när ett mystiskt föremål sågs flyta i farleden utanför västkusten. Flera förbipasserande trodde först att det kunde röra sig om ett fartygshaveri eller ett okänt objekt till havs.   När patrullen kom fram visade det sig att föremålet var en 15 meter lång vinge från en vindturbin. Den stora konstruktionen drev fritt i vattnet och utgjorde en tydlig risk för sjöfarten.   Kustbevakningen kunde bogsera bort vingen och undanröja faran. Händelsen väcker samtidigt frågor om miljörisker och säkerhet kring nedmontering och transport av vindkraftverk, särskilt när delar hamnar i öppet hav.  

Havssprej avslöjad – ny forskning förändrar klimatbilden. Ny studie visar att kustnära vågor skapar mer havssprej än forskare trott. Det kan förändra både klimatmodeller och luftkvalitet. Osynliga partiklar med stor påverkan När vågor slår mot kusten bildas mikroskopiska partiklar som kallas havssprej. De svävar upp i luften och påverkar både moln, klimat och människors hälsa. Forskning från Stockholms universitet och amerikanska kollegor visar nu att kustnära vågbrytningar skapar långt fler partiklar än vad klimatmodeller tidigare räknat med. Klimat och luftkvalitet i nytt ljus Tidigare studier har fokuserat på öppet hav och vindstyrka som huvudfaktor för hur mycket havssprej som bildas.

Ny norsk jätteorder stärker sjösäkerheten i Norden Norge har tagit ett historiskt steg för att stärka sin marina säkerhet. I dagarna offentliggjordes ett omfattande försvarsavtal med Storbritannien värt cirka 13,5 miljarder USD. Kärnan i avtalet är byggandet av minst fem avancerade Type 26 City-class fregatter, utvecklade för modern antiubåtskrigföring. Fartygen kommer att spela en avgörande roll i att övervaka och skydda Nordatlanten och Nordeuropa. Tillsammans med Storbritannien planeras en gemensam flotta på totalt 13 fregatter, vilket markerar Norges största försvarsinvestering någonsin. Enligt norska myndigheter handlar satsningen inte bara om militär kapacitet. Den ska också skapa arbetstillfällen, utveckla tekniskt kunnande och

Sverige satsar på undervattensdrönare i Östersjön Sveriges försvarsmakt tar ett nytt steg för att öka säkerheten i Östersjön. Tillsammans med FMV (Försvarets materielverk) och Saab utvecklas nu autonoma undervattensdrönare – kallade LUUV (Large Uncrewed Undersea Vehicle). Ett nytt skydd under ytan LUUV är designade för att upptäcka och motverka hot som sabotage av undervattenskablar eller intrång från främmande ubåtar. Med hjälp av avancerad sensorteknik kan de patrullera under havsytan och samla in data utan att sätta bemannade fartyg i fara. Testas 2026 En första prototyp planeras vara redo för testning sommaren 2026. Kostnaden för en prototyp beräknas ligga på cirka

Oceanbirds 40-meters vinge tar fart I Landskrona visades något som kan förändra hur vi driver stora fartyg. Oceanbird Wing 560 är ett 40 meter högt, rigitt vingsegel som använder vinden för att hjälpa motorn och sänka utsläppen. Demonstrationen markerar starten på en ny fas för vinddriven sjöfart i Norden. Den första vingen ska stå permanent vid Öresund DryDocks. Där används den för tester, besök och utbildning. Under hösten byggs en identisk vingsegel nr 2 som planeras att installeras ombord på biltransportfartyget Tirranna i början av 2026. Vingen är byggd av höghållfast stål, glasfiber och återvunnen PET. Enligt tekniksidan kan en

Turistboom vid Göta kanal lockar båtliv från hela världen. Göta kanal har länge varit en svensk sommarklassiker. I år märks ett helt nytt tryck på kanalen – med en kraftig ökning av fritidsbåtar, särskilt från internationella besökare. Enligt Göta kanals ledning har antalet båtar ökat med omkring 30 procent jämfört med förra året. En stor förklaring är kombinationen av digitala bokningssystem och riktad marknadsföring utomlands, som gjort det enklare för både svenska och utländska gäster att planera resan. För många är Göta kanal en upplevelse som kombinerar kulturarv, vacker natur och gästhamnar med hög servicegrad. Slussarna blir mötesplatser där turister,

Stenåldersboplats hittad under Aarhusfjorden – 8 500 år gammal tidskapsel Arkeologer i Danmark har gjort ett sensationellt fynd – en välbevarad stenåldersboplats åtta meter under ytan i Aarhusfjorden. Platsen tros vara över 8 500 år gammal och öppnar ett unikt fönster mot livet i Norden under stenåldern. Forskare från Moesgaard Museum och Aarhus universitet som har identifierat en förhistorisk boplats, gömd under sediment och syrefattigt vatten. Här har man hittat stenverktyg, djurben, en sältand, träföremål och hasselnötter – lämningar som bevarats i det skyddade miljön på havsbotten. En av de mest unika aspekterna är att forskarna också påträffat ned dränkta

Eko Marina lanserar digitalt miljöverktyg för båtklubbar Många svenska båtklubbar har länge kämpat med att uppfylla miljökrav och egenkontroll, ofta utan tillräckliga resurser eller verktyg. Nu kommer en lösning: projektet Eko Marina har tagit fram ett helt nytt digitalt stödverktyg för fritidsbåtshamnar. Enkel väg till hållbart båtliv Bakom satsningen står IVL Svenska Miljöinstitutet, Svenska Båtunionen och Havs- och vattenmyndigheten. Med hjälp av checklistor, mallar och riktlinjer ska båtklubbarna få ett lättillgängligt system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor. Fokus ligger på områden som: Avfallshantering och återvinning Kemikalier och bottenskyddsfärger Vatten- och markpåverkan Rutiner för miljödokumentation – “Många klubbar upplever egenkontroll

Molslinjen beställer världens största eldrivna färjor. Den danska färjeoperatören Molslinjen har beställt två – med möjlighet till en tredje – av världens största eldrivna katamaraner från det australiensiska varvet Incat. De nya fartygen blir 129 meter långa och får kapacitet för 1 483 passagerare och 500 bilar. Ombord installeras batterier på hela 45 000 kWh, vilket gör det möjligt att nå hastigheter över 40 knop – helt utan fossila bränslen. En milstolpe för grön sjöfart Beställningen markerar ett av de största elektrifieringsprojekten i sjöfartens historia. Om alla tre fartyg blir verklighet, innebär det en världsledande satsning på elektrifierad passagerartrafik. Leverans

Gröna bränslen tar över – fartygsbeställningarna skjuter i höjden Sjöfarten står inför en enorm omställning, och nu märks det tydligare än någonsin i orderböckerna. Under första halvåret 2025 beställdes fartyg motsvarande nästan 20 miljoner bruttoton med alternativa bränslen – en ökning på hela 78 procent jämfört med samma period i fjol. Det är framför allt LNG som dominerar, men även metanol växer snabbt. Tillsammans står dessa två bränslen för merparten av de nya fartygsprojekten. Samtidigt börjar vi också se de första stegen mot framtidens lösningar: fartyg som designas för ammoniak och väte. “Det som för bara några år sedan var

Kraftig slagsida på Silja Serenade Natten till 21 augusti fick kryssningsfärjan Silja Serenade en markant slagsida efter en större än planerad rodergir på rutten mellan Åland och Helsingfors. Porslin föll och väskor gled i hytter, vilket gjorde många passagerare oroliga. Vad hände? Snabb gir → tillfällig lutning. Rederiet uppger att rodervinkeln blev större än tänkt, vilket gav en kort men tydlig list. Ingen fara för skrovet/stabiliteten. Fartyget fortsatte enligt tidtabell och inga personskador rapporterades. Information ombord. En del resenärer upplevde att besked kom först efteråt; rederiet hänvisar till nattläge och att man ville undvika att väcka fler än nödvändigt.